"Det är synd om människan"
Någon gång för tolvtusen år sedan påstådde en herre vid namn Darwin att tack vare evolutionen så är det enbart den som är starkast som överlever. Starkast är i det här syftet ett flexibelt ord som menar på olika egenskaper för de olika påfrestningar som ställs på olika raser och arter. Fram tills dess att människan uppfann lömska hjälpmedel såsom elden, hjulet och vassa vapen var vi tämligen utsatta för coolare djur som velociraptorer, sabeltandade tigrar och ilskna svärmödrar.
Numera gäller Darwins teser i allt mindre utsträckning. Med allt från giftpilar skjutna ur blåsrör till kikarsiktesförsedda jaktvapen spottar vi det naturliga urvalet i ansiktet och ägnar en månad eller flera om året för att skjuta olika djur som sport. Det är egentligen lite osportsligt och bara lite manligt att medelst eldhandvapen påtvinga skogens varelser vår vilja. Tacka vet jag den man som lagom till höstjaktens slut har dräpt sig en älg, en björn och en järv, enbart utrustad med höftskynke och kniv - Han skulle i sanning vara en karlakarl!
Tack vare människans fäbless för omtanke har inte heller det naturliga urvalet någon större roll att spela i vårat samhälle. I Darwins värld hade den svage, den sjuke och den utstötte utsatts för allsköns hemskheter såsom fattighet, svält och mobbning, istället ersättts allt hemskt av sjukförsäkringar och socialbidrag.
Och tur är väl det! Det är ju varken snällt eller kamratligt att vara Darwinist fullt ut. Men nog tycker jag allt att folk tar vårt samhälles skyddsnät som något som är allt för givet. Ur Olof Palmes socialistiska folkhemspolitik har det fötts en felaktig bild av att samhället skall ta allt ansvar för enskild individ.
När skall folk inse att den egna välfärden inte enbart ligger i statens ansvar, utan även till stor del för egen hand?
Ur stolthet föds förmåga, ur förmåga föds välfärd!
-Utdrag ur "Det Borgerliga Manifest"
Veckans soundtrack: Bolt Thrower - No Guts No Glory, för att brittisk dödsmetall med en fäbless för vapen, våld och världskrig kan vara nog så ballt så här på tidiga hösten.
"Take me for a ride, ride -
Oh Baby take me high, high"
Numera gäller Darwins teser i allt mindre utsträckning. Med allt från giftpilar skjutna ur blåsrör till kikarsiktesförsedda jaktvapen spottar vi det naturliga urvalet i ansiktet och ägnar en månad eller flera om året för att skjuta olika djur som sport. Det är egentligen lite osportsligt och bara lite manligt att medelst eldhandvapen påtvinga skogens varelser vår vilja. Tacka vet jag den man som lagom till höstjaktens slut har dräpt sig en älg, en björn och en järv, enbart utrustad med höftskynke och kniv - Han skulle i sanning vara en karlakarl!
Tack vare människans fäbless för omtanke har inte heller det naturliga urvalet någon större roll att spela i vårat samhälle. I Darwins värld hade den svage, den sjuke och den utstötte utsatts för allsköns hemskheter såsom fattighet, svält och mobbning, istället ersättts allt hemskt av sjukförsäkringar och socialbidrag.
Och tur är väl det! Det är ju varken snällt eller kamratligt att vara Darwinist fullt ut. Men nog tycker jag allt att folk tar vårt samhälles skyddsnät som något som är allt för givet. Ur Olof Palmes socialistiska folkhemspolitik har det fötts en felaktig bild av att samhället skall ta allt ansvar för enskild individ.
När skall folk inse att den egna välfärden inte enbart ligger i statens ansvar, utan även till stor del för egen hand?
Ur stolthet föds förmåga, ur förmåga föds välfärd!
-Utdrag ur "Det Borgerliga Manifest"
Veckans soundtrack: Bolt Thrower - No Guts No Glory, för att brittisk dödsmetall med en fäbless för vapen, våld och världskrig kan vara nog så ballt så här på tidiga hösten.
"Take me for a ride, ride -
Oh Baby take me high, high"
"Jag bryr mig bara om statsangelägenheter och mat!"
Så var det dags! Media översållas av medelålders lögnare i kostym som alla tror sig äga nyckeln till rikets frälsning och på torg står aktivister och vrålar efter regeringsskifte. Det är nu fyra år sen den socialdemokratiska regeringen blev avsatt till förmån för Reinfeldt och hans hejdukar. På söndag väljer svenska folket om Reinfeldt ska få vara kvar vid makten och sparka på dem som ligger för att främja de som faktiskt bidrar till samhället, jag pratar givetvis om arbetstagarna. Eller blir det kanske Mona Sahlin och hennes blödiga gelikar som helst ser att statskassan går till att de lata och obegåvade ska få leva som kungar? En spännande vändning vore om Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna tillsammans får majoritet och startar en kommunistiskt xenofob stat som får Stalins Soviet att se mjukt och inbjudande ut.
Själv hade jag velat se Carl Bildt och Göran Persson liera sig och skapa en dynamisk duo utan like i svensk politisk historia.
I någon kvällstidning rapporterades det att Sverigedemokraterna tappar stöd i opinionsundersökningarna, det var ju knappast märkligt. Medelsvensson kan säkert låtsas vara villig att med fackla och högaffel gå man ur huse för att protestera mot en fiktiv islamsk invasion, men när det väl börjar närma sig är det ju rätt bekvämt att rösta på Socialdemokraterna för att "Vi har ju alltid röstat på Göran" liksom...
Den historia som mest berört mig angående årets val måste ändå vara Färjan Håkan som röstar på en sakfråga och en sakfråga endast! Han röstar för att behålla snuset svenskt, ett nobelt ändamål om något.
Veckans soundtrack: Toxic Holocaust - Lord of the wasteland, för att poppig och hatisk thrashmetal aldrig går ur dagen.
"Everybody get your necks to crack around -
All you crazy people come and jump around!"
Själv hade jag velat se Carl Bildt och Göran Persson liera sig och skapa en dynamisk duo utan like i svensk politisk historia.
I någon kvällstidning rapporterades det att Sverigedemokraterna tappar stöd i opinionsundersökningarna, det var ju knappast märkligt. Medelsvensson kan säkert låtsas vara villig att med fackla och högaffel gå man ur huse för att protestera mot en fiktiv islamsk invasion, men när det väl börjar närma sig är det ju rätt bekvämt att rösta på Socialdemokraterna för att "Vi har ju alltid röstat på Göran" liksom...
Den historia som mest berört mig angående årets val måste ändå vara Färjan Håkan som röstar på en sakfråga och en sakfråga endast! Han röstar för att behålla snuset svenskt, ett nobelt ändamål om något.
Veckans soundtrack: Toxic Holocaust - Lord of the wasteland, för att poppig och hatisk thrashmetal aldrig går ur dagen.
"Everybody get your necks to crack around -
All you crazy people come and jump around!"
"Sire, you have an absolute skill for encouraging contributions from the poor. "
I helgen har det avnjutits film och inte vad för slags film som helst. Jag har tittat på en krigsfilm, och åtta gamla goda disneyklassiker. Nostalgi är bättre än heroin. En gemensam nämnare för alla de riktigt bra gamla disneyfilmerna är ju den fina musiken. Lejon, missfoster och krabbor har alla för vana att spontant avbryta en diskussion för att dra igång världens musikalnummer, detta är något jag har försökt efterapa med väldigt dåliga resultat. Min sångröst bidrar till att det blir väldigt konstig stämnig.
En annan, kanske ännu större gemensam nämnare är att nästan alla kvinnliga huvudroller i disneyfilmer som inte handlar exklusivt om djur eller kineser är en smula sexistiskt utformade. Mulan är väl enda filmen där kvinnor kan attityden faktiskt har stabilt fotfäste. Världens rådjursögon ackompanjeras inte sällan utav en väl framhävd byst, rullande höfter eller klena anklar. Övriga karaktärer av det täcka könet ser oftast tämligen alldagliga ut eller så finns det inga fler i handlingen. Det är dock en ganska stor framgångsfaktor för att den manliga hjälten, tro't eller ej de flesta huvudkaraktärer är män, ska bli kär och på så sätt driva storyn framåt med svulstiga musikalnummer.
Trots en total avsaknad av sexististkt utformade karaktärer uppskattar jag Robin Hood mest, framförallt tack vare den sköna dialekten och den borgerliga attityden.
"Sire, taxes are pouring in, the jail is full... oh, and good news, Sire. Friar Tuck is in jail."
Prince John och Sir Väs vet verkligen hur pöbeln ska hanteras.
Snart åker jag till boden, en vanlig person kanske skulle åka till vintriga övernorrland för att, låt se, åka lite i pisten, sitta på afterskin och dricka varm choklad med strårom och andra trevliga aktiviteter. Men i armén gör vi det lite annorlunda, vi ska bada i luleälven, brottas med isbjörnar och sova i sovsäck i en grop vi gräver i snön.
Jag älskar mitt jobb.
Veckans Soundtrack: Paradise Lost - As Horizons End, för att melankoliskt tunggung med deppigare framtoning är rätt gött så här i vintermörkret. Håller attityden på plats så att säga. Glad musik hör sommaren till.
"You spin me right round baby right round -
Like a record baby right round right round"
En annan, kanske ännu större gemensam nämnare är att nästan alla kvinnliga huvudroller i disneyfilmer som inte handlar exklusivt om djur eller kineser är en smula sexistiskt utformade. Mulan är väl enda filmen där kvinnor kan attityden faktiskt har stabilt fotfäste. Världens rådjursögon ackompanjeras inte sällan utav en väl framhävd byst, rullande höfter eller klena anklar. Övriga karaktärer av det täcka könet ser oftast tämligen alldagliga ut eller så finns det inga fler i handlingen. Det är dock en ganska stor framgångsfaktor för att den manliga hjälten, tro't eller ej de flesta huvudkaraktärer är män, ska bli kär och på så sätt driva storyn framåt med svulstiga musikalnummer.
Trots en total avsaknad av sexististkt utformade karaktärer uppskattar jag Robin Hood mest, framförallt tack vare den sköna dialekten och den borgerliga attityden.
"Sire, taxes are pouring in, the jail is full... oh, and good news, Sire. Friar Tuck is in jail."
Prince John och Sir Väs vet verkligen hur pöbeln ska hanteras.
Snart åker jag till boden, en vanlig person kanske skulle åka till vintriga övernorrland för att, låt se, åka lite i pisten, sitta på afterskin och dricka varm choklad med strårom och andra trevliga aktiviteter. Men i armén gör vi det lite annorlunda, vi ska bada i luleälven, brottas med isbjörnar och sova i sovsäck i en grop vi gräver i snön.
Jag älskar mitt jobb.
Veckans Soundtrack: Paradise Lost - As Horizons End, för att melankoliskt tunggung med deppigare framtoning är rätt gött så här i vintermörkret. Håller attityden på plats så att säga. Glad musik hör sommaren till.
"You spin me right round baby right round -
Like a record baby right round right round"
"Now I have a machine gun. Ho, ho, ho."
Då är årens julbestyr slut, inte för att det var särskilt betungande. Julpyntet i min lägenhet sträckte sig så långt som en röd smörgåsgrill och sängkläder i rött med Clint Eastwood motiv. Julpynt är omanligt, julen är död.
Bortsett från det traditionella julfirandet med familjen var årets julhöjdpunkt de 4 timmarna Call of Duty Modern Warfare 2 som jag och Robin spenderade mellan midnatt och tidig morgon den 24/12. Oavsett om man spenderar tiden med att i största samarbete rensa förorter på liv och få frenetiska kallsvettningar när man hör hundar skälla, eller springer runt och skjuter varandra i småbitar med råkittade julgranar till automatkarbiner är det umgänge på högsta nivå.
Julstämningen i år har varit grovt opoetisk, jag känner mig bedragen. I tisdags snöade det för fulla muggar och jag spenderade ett par timmar spatserandes runt i snöyran, köpte julklappar till mig själv och andra och lyssnade på norsk blackmetal, hade groteskt bra julstämning. När julen sen väl infinner sig har givetvis snön töat bort, en vinter utan snö är varken julkänsla eller särskilt black metal.
Veckans spel: Dragon Age Origins.
Motivering: Oavsett hur kul man kan ha när man skjuter varandra i bitar i Modern Warfare 2 är en fantastisk singleplayer saga fylld med tomtar, troll och oändliga sidequests alltid lite bättre.
Veckans soundtrack: Nile - Iskandur D'hul Karnon: För att Nile's nya skiva är otroligt hård och Iskandur är den hårdaste käftsmällen i slagsmålet just nu.
"And my runway never looked so clear -
But the hottest bitch in heels right here"
Bortsett från det traditionella julfirandet med familjen var årets julhöjdpunkt de 4 timmarna Call of Duty Modern Warfare 2 som jag och Robin spenderade mellan midnatt och tidig morgon den 24/12. Oavsett om man spenderar tiden med att i största samarbete rensa förorter på liv och få frenetiska kallsvettningar när man hör hundar skälla, eller springer runt och skjuter varandra i småbitar med råkittade julgranar till automatkarbiner är det umgänge på högsta nivå.
Julstämningen i år har varit grovt opoetisk, jag känner mig bedragen. I tisdags snöade det för fulla muggar och jag spenderade ett par timmar spatserandes runt i snöyran, köpte julklappar till mig själv och andra och lyssnade på norsk blackmetal, hade groteskt bra julstämning. När julen sen väl infinner sig har givetvis snön töat bort, en vinter utan snö är varken julkänsla eller särskilt black metal.
Veckans spel: Dragon Age Origins.
Motivering: Oavsett hur kul man kan ha när man skjuter varandra i bitar i Modern Warfare 2 är en fantastisk singleplayer saga fylld med tomtar, troll och oändliga sidequests alltid lite bättre.
Veckans soundtrack: Nile - Iskandur D'hul Karnon: För att Nile's nya skiva är otroligt hård och Iskandur är den hårdaste käftsmällen i slagsmålet just nu.
"And my runway never looked so clear -
But the hottest bitch in heels right here"
If they took porn of the internet, there would only be one website left called "Bring back the porn"
Inte sällan under årets varmare hälft kan man skönja rubriker såsom "Här har du hetast sommarsex" och "Våt och kåt, årets sommarepidemi sprider sig" i diverse damtidningar i storvaruhusens lektyr hyllor, detta känns i min värld märkligt.
Som den mer eller mindre frivilligt avhållsamma individ jag nu är, ställer jag mig tvekande, nog måste väl könsaktivitet vara bättre på det lite svalare halvåret? Varma sommardagar/nätter leder ju till frenetisk svettning redan vid lat och stillasittande aktivitet, att öva könsvals i hettan leder till ännu mer svettande och svettande leder till obehag. Enligt ren matematik borde då samlag på sommaren vara obehagligt då det leder till närmast feberliknande kroppstemperatur, men på vintern leder samma aktivitet till mer hälsosam kroppstemperatur som främjar friskhet och livsvilja.
En annan nackdel med sommarsex är ju att barn framavlade på fel halvår kommer födas i vintermiljö, och barnkalas vill man inte ha inomhus där de små liven kan åstadkomma katastrofal oreda. Bättre att avla så att avkommans födelsedatum kan firas i trädgårdar och lekplatser riket runt.
Veckans spel: Tekken 6.
Motivering: För att NAMCO än en gång har lyckats skapa ett slagsmålsspel med karakteristisk japansk gubbsjuka, underbar spelmekanik, läcker grafik och attacker och vändningar som skulle kunna få mig att hata min mor.
Dagens soundtrack: Bruce Dickinson - A Tyranny Of Souls, för att gubben lyckas göra en stenhård och stabil platta även när han dissat Iron Maiden och misslyckas vara patetisk sellout.
"Merrier the more, triple fun that way
twister on the floor, what do you say?"
Som den mer eller mindre frivilligt avhållsamma individ jag nu är, ställer jag mig tvekande, nog måste väl könsaktivitet vara bättre på det lite svalare halvåret? Varma sommardagar/nätter leder ju till frenetisk svettning redan vid lat och stillasittande aktivitet, att öva könsvals i hettan leder till ännu mer svettande och svettande leder till obehag. Enligt ren matematik borde då samlag på sommaren vara obehagligt då det leder till närmast feberliknande kroppstemperatur, men på vintern leder samma aktivitet till mer hälsosam kroppstemperatur som främjar friskhet och livsvilja.
En annan nackdel med sommarsex är ju att barn framavlade på fel halvår kommer födas i vintermiljö, och barnkalas vill man inte ha inomhus där de små liven kan åstadkomma katastrofal oreda. Bättre att avla så att avkommans födelsedatum kan firas i trädgårdar och lekplatser riket runt.
Veckans spel: Tekken 6.
Motivering: För att NAMCO än en gång har lyckats skapa ett slagsmålsspel med karakteristisk japansk gubbsjuka, underbar spelmekanik, läcker grafik och attacker och vändningar som skulle kunna få mig att hata min mor.
Dagens soundtrack: Bruce Dickinson - A Tyranny Of Souls, för att gubben lyckas göra en stenhård och stabil platta även när han dissat Iron Maiden och misslyckas vara patetisk sellout.
"Merrier the more, triple fun that way
twister on the floor, what do you say?"
“Ray, the battalion commander offered no sit-rep as to J-Lo’s status”
Definitionen utav prylbög: Fyra dagar till lön, 50 spänn kvar på kontot. Den vanliga mannen skulle kanske försöka låna ihop pengar till lite spartansk kost att överleva på, panta lite flaskor eller rent av tigga. Prylbögen, för över 5000:- från diverse sparkonton, åker till rikets spirituella huvudstad och köper mängder med häftiga prylar som han vill/behöver/vill ha.
"Men varför köpa dyra kängor och en vass kniv, när du ändå kommer få ut allt du behöver?" frågar den "vanliga" (läs tråkig/snål) mannen. Det enda svaret är givetvis en motfråga; Varför inte?
I dagens konsumerande samhälle finns tre regler, alla är lika viktiga och livsdefinierande, man måste bara inse och hänge sig åt kapitalismen.
1. Han med flest dvdfilmer när han dör vinner. (Regeln borde givetvis omfatta även blueray, eventuellt HD-DVD men absolut inte VHS)
2. Han med flest highscore när han dör vinner. (Highscore innefattar poäng, tider, % och allt annat man kan samla på sig i tv-spel. Konsoll eller genre oviktigt, vissa titlar är givetvis mer prestigefyllda än andra.)
3. Han med mest kit/gear på sig när han dör vinner. (Kit eller gear refererar till militär/polisiär/vildmarks utrustning och kan innefatta allt från stormstickor till kravallutrustning. Viktigt att tänka på, det är inte mängden gear du har som räknas, det är mängden gear du är kittad med vid tillfället för dödförklaring som gäller.)
Lever du efter ett utav dessa mål är du helt okej, lever du efter två eller alla tre regler till fullo, och har fru och barn, kan du räkna med att du snart lever singel igen. Fruntimmer och barn är antagligen den totale prylbögens värsta fiende, de kräver tid och pengar, tid som borde läggas på att bläddra i kataloger eller webshoppar, och pengar som egentligen borde gå till den där fräcka sovsäcken eller den nya Strider kniven. Detta vet alla riktiga prylbögar, de riktigt smarta startar affärer för likasinnade där de kan gå och flukta på multi-tools och magasinsfickor dagarna i ända för att stilla sina lustar.
För oss vanliga, dödliga och medelinkomsttagande prylbögar gäller fortfarande följande prioritering:
1. Gear
2. Festa
3. Mat
Som ni ser lämnar det inte mkt utrymme för varken flickor eller avkomma, det är antagligen därför de flesta som samlar på Star Trek originalutgåvor och fortfarande spelar Pokémon är ensamstående medelåldersmän.
Eller?
Dagens Soundtrack: Mustasch - Falling Down: För att vi hyllar kärlek, hårdrock och alkohol.
"1, 2, 3 You're the only one for me
2, 3, 4 Let us do it on the floor"
"Men varför köpa dyra kängor och en vass kniv, när du ändå kommer få ut allt du behöver?" frågar den "vanliga" (läs tråkig/snål) mannen. Det enda svaret är givetvis en motfråga; Varför inte?
I dagens konsumerande samhälle finns tre regler, alla är lika viktiga och livsdefinierande, man måste bara inse och hänge sig åt kapitalismen.
1. Han med flest dvdfilmer när han dör vinner. (Regeln borde givetvis omfatta även blueray, eventuellt HD-DVD men absolut inte VHS)
2. Han med flest highscore när han dör vinner. (Highscore innefattar poäng, tider, % och allt annat man kan samla på sig i tv-spel. Konsoll eller genre oviktigt, vissa titlar är givetvis mer prestigefyllda än andra.)
3. Han med mest kit/gear på sig när han dör vinner. (Kit eller gear refererar till militär/polisiär/vildmarks utrustning och kan innefatta allt från stormstickor till kravallutrustning. Viktigt att tänka på, det är inte mängden gear du har som räknas, det är mängden gear du är kittad med vid tillfället för dödförklaring som gäller.)
Lever du efter ett utav dessa mål är du helt okej, lever du efter två eller alla tre regler till fullo, och har fru och barn, kan du räkna med att du snart lever singel igen. Fruntimmer och barn är antagligen den totale prylbögens värsta fiende, de kräver tid och pengar, tid som borde läggas på att bläddra i kataloger eller webshoppar, och pengar som egentligen borde gå till den där fräcka sovsäcken eller den nya Strider kniven. Detta vet alla riktiga prylbögar, de riktigt smarta startar affärer för likasinnade där de kan gå och flukta på multi-tools och magasinsfickor dagarna i ända för att stilla sina lustar.
För oss vanliga, dödliga och medelinkomsttagande prylbögar gäller fortfarande följande prioritering:
1. Gear
2. Festa
3. Mat
Som ni ser lämnar det inte mkt utrymme för varken flickor eller avkomma, det är antagligen därför de flesta som samlar på Star Trek originalutgåvor och fortfarande spelar Pokémon är ensamstående medelåldersmän.
Eller?
Dagens Soundtrack: Mustasch - Falling Down: För att vi hyllar kärlek, hårdrock och alkohol.
"1, 2, 3 You're the only one for me
2, 3, 4 Let us do it on the floor"
"Pouring down hate and discontent like a motherfucker"
Skär man ner på det i största möjliga mån finns det två slags människor, de som städar på ren rutin "För att det ska vara så" och de som städar först när de passerat gränsen in i riskzonen för hygieniska olägenheter.
Jag har nu passerat gränsen och befinner mig långt in i outforskad terräng, de antiseptiska rengöringsmedlen har rapporterats overksamma och napalmen är otillgänglig. Dagens uppdrag, en total sanering utav bostaden, kommer ta tid, kräva tålamod och vara sataniskt tråkigt. Jag förutser stora mängder vilopauser i soffan med läsk och videovåld innan hälsovårdsnämden skulle bli nöjd.
Dagens Film: Aliens, för att ashårda colonial marines, androider och hoppfittor är jävligt fräcka.
"Hey Vasquez, have you ever been mistaken for a man?
No. Have you?"
Dagens soundtrack : Satyricon - The sign of the trident, för att norsk ondska numera är tunggung, solbrillor och väsande hat.
"Ma ma ma ma - ma baker - she taught her four sons
Ma ma ma ma - ma baker - to handle their guns"
Jag har nu passerat gränsen och befinner mig långt in i outforskad terräng, de antiseptiska rengöringsmedlen har rapporterats overksamma och napalmen är otillgänglig. Dagens uppdrag, en total sanering utav bostaden, kommer ta tid, kräva tålamod och vara sataniskt tråkigt. Jag förutser stora mängder vilopauser i soffan med läsk och videovåld innan hälsovårdsnämden skulle bli nöjd.
Dagens Film: Aliens, för att ashårda colonial marines, androider och hoppfittor är jävligt fräcka.
"Hey Vasquez, have you ever been mistaken for a man?
No. Have you?"
Dagens soundtrack : Satyricon - The sign of the trident, för att norsk ondska numera är tunggung, solbrillor och väsande hat.
"Ma ma ma ma - ma baker - she taught her four sons
Ma ma ma ma - ma baker - to handle their guns"
"As far as I'm concerned, progress peaked with frozen pizza. "
Semester. Betald ledighet. En möjlighet att gå upp klockan halv sju, bara för att gå ut på balkongen i kallingarna, klia sig lite och säga "Fuck You" rakt ut, riktat åt allt och inget, för att sedan mysa in sig i kudden intimare än en Facehugger i ett ansikte. Jag ser det som ett ypperligt sätt att spendera timmar jag trots allt får betalt för.
Jag har ju även mer tid till mitt förfogande för att städa, laga mat och diska, vilket gör mig glad huslig som jag är.
Yeah right, en vecka ledigt och min lägenhet ser ut som Dresden maj 1945.
Allvarligt talat, på vilket sätt förtjänar jag att knega som ett as på ett tråkigt jobb i perfekt semesterväder, för att gå på ledighet och få vädret utbytt mot moln, blåst och knappt 20 graders värme? Jag hade planer ska ni veta. Mitt liv har de senaste veckorna varit fyllda utav visioner och planer på hur man bäst spenderar en stekhet, ledig sommardag. På stranden dräggfull, sittandes i en brassestol, keps och solbrillor, skulle jag, stolt och ensam sitta och dricka ljummen öl och titta på flickor som spelar volleyboll. Istället är jag nykter och sitter hemma och youtubar gangsterrap och 90-tals eurodisco, iochförsig inget totalt odrägligt liv, men i skuggan utav alternativen bleknar skönheten något.
Dagens soundtrack: Raubtier - Änglar, för att det är häftigt att håna Gud samtidigt som man glorifierar sprit och napalm.
"I know you like me, I know you do. That's whenever I come around she's all over you."
Jag har ju även mer tid till mitt förfogande för att städa, laga mat och diska, vilket gör mig glad huslig som jag är.
Yeah right, en vecka ledigt och min lägenhet ser ut som Dresden maj 1945.
Allvarligt talat, på vilket sätt förtjänar jag att knega som ett as på ett tråkigt jobb i perfekt semesterväder, för att gå på ledighet och få vädret utbytt mot moln, blåst och knappt 20 graders värme? Jag hade planer ska ni veta. Mitt liv har de senaste veckorna varit fyllda utav visioner och planer på hur man bäst spenderar en stekhet, ledig sommardag. På stranden dräggfull, sittandes i en brassestol, keps och solbrillor, skulle jag, stolt och ensam sitta och dricka ljummen öl och titta på flickor som spelar volleyboll. Istället är jag nykter och sitter hemma och youtubar gangsterrap och 90-tals eurodisco, iochförsig inget totalt odrägligt liv, men i skuggan utav alternativen bleknar skönheten något.
Dagens soundtrack: Raubtier - Änglar, för att det är häftigt att håna Gud samtidigt som man glorifierar sprit och napalm.
"I know you like me, I know you do. That's whenever I come around she's all over you."
"Is that you, John Wayne? Is this me? "
Med metaltown09 i bagaget är det dags att summera 5 olika sorters hårdrockare, på ett allmänt missvisande och cyniskt sätt givetvis.
1 Pappa betalar-rockaren
Något som verkar ha tillkommit på senare dar är de så kallade "Pappa betalar-rockarna" eller "Stureplansrockarna" kännetecken för dessa ovälkomna individer är oftast backslick, lacoste piké tröjor och flashiga jeans. Inte sällan besmyckar de sig med glassiga solbrillor och eventuellt ett litet nitarmband för att känna sig lite extra rock n roll bara för dagen liksom. Vad de egentligen gör på festival är oklart då de aldrig syns till i öltältet, bland merchandisen eller framför scenerna. De verkar mest mingla runt på festivalområden fram till kvällen och solnedgång då de flyr fältet för att inställa sig på just den där uteserveringen som är så rätt för tillfället.
2 Veteranrockaren
Adidas träningsbyxor, intersport tofflor, skinnväst och cowboyhatt är obligatorisk utrustning för veteranrockaren. Antydan till kagge sam ett fullvuxet vitt skägg ackompanjerat med en fräsig mustasch är sällan ovanligt. Läsglasögon förvaras antingen i västens innerficka eller hängandes på den håriga bringan. Veteranrockaren vet att festivaler mest går ut på gubbsjuka, öl och gamla goda klassiker som Black Sabbath eller Dio, och du finner honom antingen i öltältet diskuterandes gammal nostalgirock med måttligt intresserade småglin, eller bakom det merchandise stånd som drar mest brudar, där kan de ibland så i timtal o flukta på flickor i alla dess åldrar. Det är ändå på spelningar som veteranrockarna gör sig bäst. Med armarna i kors och huvudet lite lätt på snedden betänksamt gungande i takt med riffen står de, lite utspridda. Ensamma, orubbliga och odödliga stilikoner.
3 Brudrockaren
Den heliga graal för mången pojk är ju en tös med samma musiksmak som han själv. Dessa töser kommer obönhörligen i en utav två variationer. Antingen är flickorna gudomligt söta i skotskrutiga kjolar, skinnbrallor eller en fin korsett och innehar en kropp man inte skulle tveka att skada sin bror för att få beröra på de mest syndiga vis.
Den andra, och allt mer vanliga varianten klär sig hemskt nog likadant, men innehar en kroppsform liknande Jabba the hutt.
Hetingarna är obönhörligen upptagna med våldsamt svartsjuka pojkvänner, starwars monsterna är för det mesta ensamma, och bör så så förbli om man nu inte känner sig särdeles äventyrslysten.
4 Tittapåmig-rockaren
I regel runt fjorton år gammal, svarthårig, med svart eller lila mascara runt ögonen i form utav en tår eller två. De pryder inte sällan sina späda små armar med skärsår eller fula randiga armstrumpor. Favoritband inkludera säkerligen Marilyn Manson och annan musik som får de små liven att känna sig alternativa.
5 Ut ur min kyrka-rockaren
De tjocka biker rockarna med fräcka mustascher och jeansvästar som tar sig framåt i publikhavet endast med hjälp av sin aggressiva buktaktik fyller den här kategorin, till bredden. Generellt sett luktar de mer alkohol och svett än gemene hårdrockare, har mörka solglasögon på sig oavsett tid på dygnet och har gamla bleka sjömans tatueringar på underarmarna.
Dagens soundtrack: Kreator - Warcurse, för att arga tyskar aldrig blir fula eller gamla.
"Put me up, put me down, put my feet back on the ground, put me up, feel my heart and make me happy"
1 Pappa betalar-rockaren
Något som verkar ha tillkommit på senare dar är de så kallade "Pappa betalar-rockarna" eller "Stureplansrockarna" kännetecken för dessa ovälkomna individer är oftast backslick, lacoste piké tröjor och flashiga jeans. Inte sällan besmyckar de sig med glassiga solbrillor och eventuellt ett litet nitarmband för att känna sig lite extra rock n roll bara för dagen liksom. Vad de egentligen gör på festival är oklart då de aldrig syns till i öltältet, bland merchandisen eller framför scenerna. De verkar mest mingla runt på festivalområden fram till kvällen och solnedgång då de flyr fältet för att inställa sig på just den där uteserveringen som är så rätt för tillfället.
2 Veteranrockaren
Adidas träningsbyxor, intersport tofflor, skinnväst och cowboyhatt är obligatorisk utrustning för veteranrockaren. Antydan till kagge sam ett fullvuxet vitt skägg ackompanjerat med en fräsig mustasch är sällan ovanligt. Läsglasögon förvaras antingen i västens innerficka eller hängandes på den håriga bringan. Veteranrockaren vet att festivaler mest går ut på gubbsjuka, öl och gamla goda klassiker som Black Sabbath eller Dio, och du finner honom antingen i öltältet diskuterandes gammal nostalgirock med måttligt intresserade småglin, eller bakom det merchandise stånd som drar mest brudar, där kan de ibland så i timtal o flukta på flickor i alla dess åldrar. Det är ändå på spelningar som veteranrockarna gör sig bäst. Med armarna i kors och huvudet lite lätt på snedden betänksamt gungande i takt med riffen står de, lite utspridda. Ensamma, orubbliga och odödliga stilikoner.
3 Brudrockaren
Den heliga graal för mången pojk är ju en tös med samma musiksmak som han själv. Dessa töser kommer obönhörligen i en utav två variationer. Antingen är flickorna gudomligt söta i skotskrutiga kjolar, skinnbrallor eller en fin korsett och innehar en kropp man inte skulle tveka att skada sin bror för att få beröra på de mest syndiga vis.
Den andra, och allt mer vanliga varianten klär sig hemskt nog likadant, men innehar en kroppsform liknande Jabba the hutt.
Hetingarna är obönhörligen upptagna med våldsamt svartsjuka pojkvänner, starwars monsterna är för det mesta ensamma, och bör så så förbli om man nu inte känner sig särdeles äventyrslysten.
4 Tittapåmig-rockaren
I regel runt fjorton år gammal, svarthårig, med svart eller lila mascara runt ögonen i form utav en tår eller två. De pryder inte sällan sina späda små armar med skärsår eller fula randiga armstrumpor. Favoritband inkludera säkerligen Marilyn Manson och annan musik som får de små liven att känna sig alternativa.
5 Ut ur min kyrka-rockaren
De tjocka biker rockarna med fräcka mustascher och jeansvästar som tar sig framåt i publikhavet endast med hjälp av sin aggressiva buktaktik fyller den här kategorin, till bredden. Generellt sett luktar de mer alkohol och svett än gemene hårdrockare, har mörka solglasögon på sig oavsett tid på dygnet och har gamla bleka sjömans tatueringar på underarmarna.
Dagens soundtrack: Kreator - Warcurse, för att arga tyskar aldrig blir fula eller gamla.
"Put me up, put me down, put my feet back on the ground, put me up, feel my heart and make me happy"
"Cry Havoc and let slip the dogs of war"
Dagens ämne är offentlig urinering, den lilla trägårdsmästaren som alltid vaknar i onyktert läge och ser till att kommunens gräsmattor, byggnader och alleér för alltid kan växa sig starka är i sanning en vardagshjäte. Hur väl han än menar, lever han under ständigt hot. På fredag och lördagkvällar är ordningsmakten på jakt. Jag tänker inte gnälla på polisen, jag älskar poliser. Det är dock så att även om polisen må fylla mången funktion i vårt dysfunktionella samhälle när de till exempel fraktar undan våldsamma fyllon och dylikt från stadens festligare etablissemang, så agerar de totalt oproportionerligt mot våra frivilliga trägårdsmästare.
Det är såhär; jag agerar ofta i trägårdsmästarens anda under helgkvällar utan att dra på mig ordningsmaktens ögon. Man kan säga att jag har utvecklat ett system. Jag har, i centrala staden ett fåtal punkter, som erfarenhet har lärt mig, är relativt säkra, i riktig publicservice anda tänker jag dela med mig av dessa. Med relativt säkra menas ingenting, jag tar inte ansvar för eventuella polisåtgärder orsakade av ert eget fallerande omdöme.
1. Pingstkyrkan: En utav få platser på listan som faktiskt erbjuder bra skydd mot insyn, ligger även lite undanskymt om man inte är dum i huvudet och bevattnar gaveln eller dylikt.
Fördel: Frireligiöst etablissemang som antagligen ser ner på dig tack vare din syn på ungefär allt. Utan att gå terrorist på dem kan du inte göra mycket annat.
Nackdel: Beroende på var du befinner dig kan det vara lite otillgängligt. Väljer du en dålig del utav byggnaden står du mitt i ordningsmaktens synfält.
2. Kyrkan stora torg: Tillgänglig, stor, mörk. Nästan perfekt.
Fördel: Perfekt läge om du är på väg hem, eller strax innan/efter fyllematen. Många små gömställen runt om, dåligt med aktivitet på baksidan. Religiöst etablissemang.
Nackdel: Du befinner dig nära ordningsmaktens utgångspunkt.
3. Moskén: Svårt läge, potentiellt livsfarlig.
Fördel: Väldigt få, dock återfinns "Religiöst Etablissemang" och "Adrenalin Kick" om man gillar risken att få stryk eller böter, att nämna.
Nackdel: Utsatt läge mot populär gågata, eventuellt väldigt upprörda muslimer. Tråkigt att bli stämplad som rasist.
4. Norre Port: Utsatt läge, mängder med gömställen för den driftige.
Fördel: Terrängen kring norre port består till stor del utav mörka gränder eller mörk park.
Nackdel: Mängder med poliser, risk för att väta ner små emotroll i parken.
5. Våldtäktsparken: Farligt farligt, men härligt härligt?
Fördel: I vegetationsrik terräng kan det vara lätt att gömma sig, att befinna sig på plats kanske kan motverka eventuella tråkiga överraskningar för otursdrabbade töser.
Nackdel: Ordningsmakten patrullerar ofta, du kan eventuellt bli en otursdrabbad tös, dåligt synfält i farlig riktning då du står tryckt mot hörnor på buskage.
/Slut lista
Med "Religiöst Etablissemang" listat som fördel menas ingenting, jag anser inte att man ska kissa på något bara för att det är religiöst.
Med "eventuellt väldigt upprörda muslimer" listat som nackdel menas precis vad det står. Det ska dock inte tolkas som ett rasistiskt uttalande, hade någon befläckat en rockklubb jag uppskattar hade jag också blivit upprörd.
/Slut undanflykt
Slutnot:
Den här listan garanterar absolut inte att du klarar dig undan från lynchning, böter eller fyllecell. Men klarar du av hela listan på en kväll utan att åka dit, och du gör det innan stan stänger, är du antingen en jävel på att smyga, eller bara väldigt tursam.
Dagens soundtrack: Nile - Lashed to the slavestick, "Slavery - Get's shit done"
"En eld jag saknat, den flammar upp en gång, när vi ska dansa i neon!"
Det är såhär; jag agerar ofta i trägårdsmästarens anda under helgkvällar utan att dra på mig ordningsmaktens ögon. Man kan säga att jag har utvecklat ett system. Jag har, i centrala staden ett fåtal punkter, som erfarenhet har lärt mig, är relativt säkra, i riktig publicservice anda tänker jag dela med mig av dessa. Med relativt säkra menas ingenting, jag tar inte ansvar för eventuella polisåtgärder orsakade av ert eget fallerande omdöme.
1. Pingstkyrkan: En utav få platser på listan som faktiskt erbjuder bra skydd mot insyn, ligger även lite undanskymt om man inte är dum i huvudet och bevattnar gaveln eller dylikt.
Fördel: Frireligiöst etablissemang som antagligen ser ner på dig tack vare din syn på ungefär allt. Utan att gå terrorist på dem kan du inte göra mycket annat.
Nackdel: Beroende på var du befinner dig kan det vara lite otillgängligt. Väljer du en dålig del utav byggnaden står du mitt i ordningsmaktens synfält.
2. Kyrkan stora torg: Tillgänglig, stor, mörk. Nästan perfekt.
Fördel: Perfekt läge om du är på väg hem, eller strax innan/efter fyllematen. Många små gömställen runt om, dåligt med aktivitet på baksidan. Religiöst etablissemang.
Nackdel: Du befinner dig nära ordningsmaktens utgångspunkt.
3. Moskén: Svårt läge, potentiellt livsfarlig.
Fördel: Väldigt få, dock återfinns "Religiöst Etablissemang" och "Adrenalin Kick" om man gillar risken att få stryk eller böter, att nämna.
Nackdel: Utsatt läge mot populär gågata, eventuellt väldigt upprörda muslimer. Tråkigt att bli stämplad som rasist.
4. Norre Port: Utsatt läge, mängder med gömställen för den driftige.
Fördel: Terrängen kring norre port består till stor del utav mörka gränder eller mörk park.
Nackdel: Mängder med poliser, risk för att väta ner små emotroll i parken.
5. Våldtäktsparken: Farligt farligt, men härligt härligt?
Fördel: I vegetationsrik terräng kan det vara lätt att gömma sig, att befinna sig på plats kanske kan motverka eventuella tråkiga överraskningar för otursdrabbade töser.
Nackdel: Ordningsmakten patrullerar ofta, du kan eventuellt bli en otursdrabbad tös, dåligt synfält i farlig riktning då du står tryckt mot hörnor på buskage.
/Slut lista
Med "Religiöst Etablissemang" listat som fördel menas ingenting, jag anser inte att man ska kissa på något bara för att det är religiöst.
Med "eventuellt väldigt upprörda muslimer" listat som nackdel menas precis vad det står. Det ska dock inte tolkas som ett rasistiskt uttalande, hade någon befläckat en rockklubb jag uppskattar hade jag också blivit upprörd.
/Slut undanflykt
Slutnot:
Den här listan garanterar absolut inte att du klarar dig undan från lynchning, böter eller fyllecell. Men klarar du av hela listan på en kväll utan att åka dit, och du gör det innan stan stänger, är du antingen en jävel på att smyga, eller bara väldigt tursam.
Dagens soundtrack: Nile - Lashed to the slavestick, "Slavery - Get's shit done"
"En eld jag saknat, den flammar upp en gång, när vi ska dansa i neon!"
"Evil men have no songs. How is it that the Russians have songs?"
Studenter, så gulliga, så unga, så otroligt naiva. Spenderade några timmar med att öla och åskåda dessa varelser i alkoholiserad högform igårkväll. Var roligt att se de utvecklas från att vara ungefär lika glada som en tjock unge i en godisfabrik tidigt på kvällen, till att vara lipiga och nostalgiska, nästan som en alkoholist vars hund drunknat, framåt slutet av kvällen när de inser att; Shit! Jag är vuxen, utan vettig utbildning och kommer få dra mig till snabbmatsträsket eller arbetslöshet.
Men jag måste säga att jag uppskattar det kvinnliga studentmodet, de fina vita klänningarna som bara verkar bli kortare år för år. Kan bero på att töserna i relation till mig blir mindre och mindre, eller för att jag var så katastorfalt kastrullfull på min egen student att sexlusten hade gått och lagt sig några timmar efter vi sprang ut ur skolan och jag aldrig lade märke till det föränn nu, två år efter.
Hur som helst, bedömer jag att studenten alltid kommer dra fram gubbsjukan i mig, iallafall tills dess att en eventuell egen dotter tar studenten, då får jag väl bränna ut ögonen på mig själv om det blir nödvändigt.
Dagens soundtrack: Cannibal Corpse - Sentenced To Burn, för att nerrökta fula amerikaner som sjunger inspirerande om övervåld är roliga.
"Oh Daddy D you know your'e still number one, but girls, they wanna have fun"
Men jag måste säga att jag uppskattar det kvinnliga studentmodet, de fina vita klänningarna som bara verkar bli kortare år för år. Kan bero på att töserna i relation till mig blir mindre och mindre, eller för att jag var så katastorfalt kastrullfull på min egen student att sexlusten hade gått och lagt sig några timmar efter vi sprang ut ur skolan och jag aldrig lade märke till det föränn nu, två år efter.
Hur som helst, bedömer jag att studenten alltid kommer dra fram gubbsjukan i mig, iallafall tills dess att en eventuell egen dotter tar studenten, då får jag väl bränna ut ögonen på mig själv om det blir nödvändigt.
Dagens soundtrack: Cannibal Corpse - Sentenced To Burn, för att nerrökta fula amerikaner som sjunger inspirerande om övervåld är roliga.
"Oh Daddy D you know your'e still number one, but girls, they wanna have fun"
"A day with out blood is like a day without sunshine"
Så säger de i Full Metal Jacket, världens bästa film. Utav detta kan jag dra slutsatsen att eftersom det inte är solsken, lär jag slippa att råka ut för misshandel och blodvite även idag. Det kallar jag flyt.
Veckans tvspel: Soul Calibur 4.
Motivering: Att befolka ett fightingspel med både psykotiska bikinibrudar med svärd besatta utav demoner, halvdinosaurier och Darth Vader, är inget annat än ett mirakel.
Veckans Dryck: All sprit och öl som lämnades kvar efter folkets hemgång från festen i lördags.
Motivering: Oavsett vad man kan tro, så är gratis alltid gott. Undantagslöst.
Veckans Film: Terminator 4
Motivering: Filmvåld, filmvåld och filmvåld, Christian Bale med en HK416 (bedömt) och Hunter Killers lite varstans.
Dagens Soundtrack: Kataklysm - Temptations Nest, för att jag är så häftig när jag lyssnar på hård rock.
"Let's have some fun this beat is sick. I wanna take a ride on your disco stick."
Veckans tvspel: Soul Calibur 4.
Motivering: Att befolka ett fightingspel med både psykotiska bikinibrudar med svärd besatta utav demoner, halvdinosaurier och Darth Vader, är inget annat än ett mirakel.
Veckans Dryck: All sprit och öl som lämnades kvar efter folkets hemgång från festen i lördags.
Motivering: Oavsett vad man kan tro, så är gratis alltid gott. Undantagslöst.
Veckans Film: Terminator 4
Motivering: Filmvåld, filmvåld och filmvåld, Christian Bale med en HK416 (bedömt) och Hunter Killers lite varstans.
Dagens Soundtrack: Kataklysm - Temptations Nest, för att jag är så häftig när jag lyssnar på hård rock.
"Let's have some fun this beat is sick. I wanna take a ride on your disco stick."